Deltog igår i SVT Debatt om Israels 60-årsjubileum. Som förväntat urartade diskussionen relativt snabbt.

Vad är då de huvudsakliga irritationsmomenten som får personer i det blå laget (Israel) och det röda laget (Palestina) att bli alldeles till sig? Nu kanske det låter en gnutta förlöjligande att kalla dem för lag men det är samtidigt ofta det intryck man får av den extrema bunkermentalitet som endera part uppvisar.

- Historiesyn

Kan man enas om att solen går upp på morgonen och går ner på kvällen så har man kommit långt i en debatt mellan pro-Israeler och pro-Palestinier. Utöver detta verkar det råda oenighet om i stort sett allt. Med andra ord, gå inte in på historia! Frågan är dock hur det ska gå till om man inte ens kan enas om vad som faktiskt har hänt.

- Vem gjorde vad i vilka förhandlingar?

Ett säkert kort för att torpedera en diskussion är att grotta ner sig i kategorin "Vem sa vad i vilken fredsförhandling?" - Vissa kommer mena att det var duvan Barak som 1998 gjorde allt som stod i hans makt för att skapa fred och att det i själva verket var den välvillige despoten Arafat som inte gav med sin en tum. Ja, det är bara att fylla i resten. En återvändsgränd.

- Ord, det är i orden slaget ska gälla!

Värdeladdade politiska termer som ockupation, konflikt, makt, skyldig osv är alla slagfält där det semantiska kriget förs. När den pro-palestinska sidan har använt ordet ockupation på i stort sett allt Israel gör så blir man lite snurrig. Samtidigt kan man emellanåt få för sig att Israel konstant står vid avgrundens brant. Som sagt, orden är allt - det är irrelevant hur de knyts samman.

Så vad är syftet med att göra en dylik exercis? Står jag över simpla konflikter? Knappast, jag kommer fortfarande att fira att Israel mot alla odds grundades för 60 år sedan och alltjämt står kvar.

Min poäng är att debatten ofta är primitiv, saknar någon form av konstruktiva element och sen länge förlorade sin funktion i Sverige som verktyg för samförstånd. Jag är inte naiv, debatter ska vara hårda men i det här fallet så är resultatet synnerligen hopplöst.

(Andra deltagare i gårdagens debatt var Yvonne Ruwaida, Gunnar Hökmark, Dror Feiler, Ilja Meyer och två medlemmar från Palestinska Föreningen (tror jag namnet var). En kortare webcast med mer samtal kommer ligga uppe på hemsidan senare)